Bruttovikt: vad det betyder för lastbil och fordonståg

Bruttovikt är den sammanlagda vikt som fordonets hjul vid ett visst tillfälle för över till vägbanan. Det är alltså den totala vikten som samtliga hjul bär just nu, med förare, bränsle och last. Bruttovikten ändras med varje lastning och lossning, till skillnad från totalvikten som är ett fast värde i registreringsbeviset. Det är bruttovikten som jämförs med de högsta tillåtna vikterna i trafikförordningen.

Definitionen står i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner. Gränserna för hur stor bruttovikten får vara står i trafikförordningen och beror på fordonets axlar, avståndet mellan dem och vägens bärighetsklass.

Vad är skillnaden mellan bruttovikt, totalvikt, tjänstevikt och maxlast?

Tre begrepp avgör vad ett fordon får väga, och de förväxlas ofta. Tjänstevikten och totalvikten är fasta uppgifter om fordonet. Bruttovikten är en mätning vid ett visst tillfälle.

Begrepp	Betydelse enligt lagen om vägtrafikdefinitioner	Var hittar man den?
Tjänstevikt	Fordonet i normalt, fullt driftfärdigt skick med kaross, verktyg, reservhjul, bränsle, smörjmedel, vatten och föraren	Registreringsbeviset
Totalvikt	Tjänstevikten plus största antal passagerare och största last som fordonet är inrättat för	Registreringsbeviset
Maxlast	Skillnaden mellan totalvikt och tjänstevikt	Räknas fram
Bruttovikt	Den sammanlagda statiska vikt som hjulen vid ett visst tillfälle för över till vägbanan	Vägning eller beräkning
Axel- och boggitryck	Den statiska vikt som hjulen på en axel respektive i en boggi för över till vägbanan	Vägning per axel

Totalvikten styr vilket körkort som krävs och vilken klass fordonet tillhör, till exempel att en tung lastbil har totalvikt över 3,5 ton. Bruttovikten styr om fordonet får köras på en viss väg med den last det har just nu. Mer om totalvikt och maxlast finns i guiden om totalvikt.

Hur räknar man ut bruttovikten?

Bruttovikten är fordonets tjänstevikt plus lastens vikt, passagerare inräknade. Med Transportstyrelsens ord är bruttovikten fordonets faktiska vikt tillsammans med dess last vid den aktuella tidpunkten. Eftersom tjänstevikten är vikten i körklart skick, inklusive föraren och bränsle, räknar man bara till lasten och eventuella passagerare.

Räkneexempel: en treaxlig lastbil har tjänstevikten 12 000 kg och totalvikten 26 000 kg. Den lastas med 11 500 kg gods. Bruttovikten blir 12 000 + 11 500 = 23 500 kg, vilket ligger under totalvikten. Maxlasten är 26 000 minus 12 000 = 14 000 kg, så det finns 2 500 kg kvar innan totalvikten nås.

Siffrorna är exempel. I praktiken är det säkraste att väga fordonet, eftersom tjänstevikten i registreringsbeviset inte tar med påbyggnader, kranar och utrustning som tillkommit efteråt.

Räcker det att bruttovikten är under totalvikten?

Nej. Tre gränser ska hållas samtidigt: fordonets egen totalvikt, axel- och boggitrycken och den högsta bruttovikt som vägens bärighetsklass tillåter. En lastbil kan ligga under totalvikten men ändå ha för högt tryck på drivaxeln om lasten står fel. Gränserna för axlar och boggier finns i guiden om boggitryck.

Högsta bruttovikt för lastbil och släpvagn

Ett enskilt motorfordon får aldrig väga mer än följande, oavsett axelavstånd:

Fordon	Högsta bruttovikt
Motorfordon med två axlar (ej buss)	18 ton
Motorfordon med tre axlar	25 ton
Tre axlar, drivaxel med dubbelmonterade hjul och luftfjädring eller likvärdig	28 ton
Motorfordon med fyra eller fler axlar	31 ton
Fyra eller fler axlar, drivaxel med dubbelmonterade hjul och luftfjädring eller likvärdig	32 ton
Släpvagn	38 ton

De högre värdena, 28 och 32 ton, gäller också om varje drivaxel har dubbelmonterade hjul och ingen axel väger mer än 9,5 ton. Två- och treaxliga motorfordon som drivs helt eller delvis med alternativt bränsle får överskrida bruttovikten med den extra vikt tekniken kräver, högst ett ton eller två ton vid utsläppsfri drift. Fordonets egna tillåtna axel- och boggitryck står i registreringsbeviset.

Bruttovikt för fordonståg per bärighetsklass

För fordonståg avgörs den högsta bruttovikten av vägens bärighetsklass och avståndet mellan tågets första och sista axel. Tabellerna står i bilaga 1 till 4 till trafikförordningen. Ett utdrag:

Avstånd första till sista axel	BK1	BK2	BK3	BK4
10,0 m	40 ton	31,0 ton	22,5 ton	49 ton
14,0 m	52 ton	39,6 ton	27,5 ton	59 ton
18,0 m	60 ton	50,0 ton	32,5 ton	69 ton
20,2 m	64 ton	51,4 ton	35,0 ton	74 ton

BK1 och BK4 har nått sina tak, 64 och 74 ton, vid 20,2 meter. På BK2 nås taket 51,4 ton redan vid 18,5 meter. På BK3 är vikten 37,5 ton vid 22,0 meter, med 0,25 ton extra för varje 0,2 meter därutöver. Värdena gäller bara om även axel-, boggi- och trippelaxeltrycken och fordonens egna totalvikter hålls.

Varför spelar axelavståndet roll?

Vikten fördelas på en längre sträcka av vägen och bron när axlarna står längre isär. Därför ökar den tillåtna bruttovikten trappstegsvis med avståndet. Trafikförordningen kräver också ett minsta avstånd mellan den första axeln på ett tillkopplat fordon och den sista axeln på fordonet framför, till exempel 3 meter mellan två enkelaxlar och 4 meter mellan två boggier (4 kap. 13 §).

Vilken bärighetsklass har vägen?

En allmän väg tillhör BK1 om inget annat har föreskrivits. Trafikverket eller kommunen kan besluta om BK2, BK3 eller BK4, och klasser som begränsar bruttovikten märks ut med vägmärke. På enskild väg bestämmer ägaren. Mer om klasserna och hur man tar reda på vad som gäller för en väg finns i guiden om bärighetsklass.

Bruttovikt när man drar släp

Har dragfordonet en maximal släpvagnsvikt får de dragna släpvagnarna sammanlagt inte väga mer än den (4 kap. 3 § trafikförordningen). Släpvagnsvikten avser släpets bruttovikt, alltså släpvagnen med sin last.

För personbilar och lätta lastbilar står bilens högsta släpvagnsvikt under O.1 (bromsad släpvagn) och O.2 (obromsad) i registreringsbeviset, och den högsta tågvikten, alltså bilens och släpets sammanlagda bruttovikt, under F.3. Körkortet avgörs däremot av totalvikterna. Vilket körkort en viss kombination kräver räknar du ut med Släpräknaren.

Bruttovikt och nettovikt i frakthandlingar

I godshantering betyder bruttovikt godsets vikt med förpackning och nettovikt vikten utan. Regelverket för farligt gods använder samma skillnad: ett kolli med begränsad mängd får väga högst 30 kg brutto, medan mängdgränserna för värdeberäknad mängd ofta räknas i nettovikt. Det är en annan sak än fordonets bruttovikt, men båda behövs när lasten planeras.

Vad händer vid överlast?

Föraren döms till penningböter om fordonet körs med för hög bruttovikt, för högt axel-, boggi- eller trippelaxeltryck eller över totalvikten, om föraren kände till eller borde ha känt till det (14 kap. 4 § trafikförordningen). Ägaren kan också dömas om han eller hon inte har gjort vad som skäligen kan krävas för att hindra överlasten (14 kap. 11 §). Ansvaret gäller även lokala trafikföreskrifter som sänkt vikterna på en viss väg.